Pite Sami NLP Grammar

Finite state and Constraint Grammar based analysers, proofing tools and other resources

View the project on GitHub giellalt/lang-sje

Page Content

Jämnstaviga stammer

De flesta Jämnstaviga verb har stadieväxling. I infinitiv står ordstammen i starkstadium och under böjningen växlar stark- och svagstadium, vilket framgår av böjningsmönstret. Vissa stamkonsonanttyper (grupper av konsonanter mellan första och andra stavelsen) saknar denna växling, vilket är en skillnad jämfört med lulesamiskan inom Jokkmokk/ Gällivare, se dokumentet stadieväxlingsserier.

Omljud:

De flesta verb har vokalförändringar i böjningsmönstret. Vokalförändringarna följer givna regler. Vokalförändringar i första stavelsen styrs av vokalen i andra stavelsen, formulerade i en omljudstabell av Olavi Korhonen.

Första stavelsen vokal ändras såvida andra stavelsen vokal är u eller i enligt följande regler:

1. Diftongen ua (grad III)/uo (grad II) i första stavelsen övergår till u om andra stavelsens vokal är u eller i, ex. juajggat~juojgav~jujggin.

2. Diftongen (grad III)/uo (grad II) i första stavelsen övergår till u såvida andra stavelsens vokal är u eller i, ex. vuäjdnet~vuojnáv~vujnij.

3. Den långa vokalen ä (grad III)/ie (grad II) i första stavelsen övergår till långt e om andra stavelsens vokal är u eller i.

4. Vokalen å i första stavelsen övergår till långt u om andra stavelsens vokal är u eller i.

5. Den långa vokalen á i första stavelsen övergår till långt ä om andra stavelsens vokal är u eller i.

6. Vokalen a i första stavelsen övergår till i om andra stavelsens vokal är u eller i.

a-stammar med kort vokal i första stavelsen

Gullat (ll/l)

Exempel på verb med identisk böjning; galggat (gg/g), dahkat (hk/g) sihtat (ht/d), sjaddat (dd/dd), ballat, dagadallat (ll/l), naddat (dd/dd), -dahtjat (htj/tj), måráduvvat (vv/v), juhkat (hk/g), tjajbmat (bm/m), barrgat (rrg/rg)

person

Lehtiranta/ Halász

Korhonen/ Steggo

Arjeplogs-gruppen

/ M. Sjaggo

Lule-samiska

Giella-tekno, gerundium, verbalsubstantiv, presens particip, verbgenitiv och imperativ ej inlagt

Presens

kullat/ gullat

gullat

gullat, barrgat

gullat

gullat

Mån

kulav/guláv

gulav

gulav/ guláv

guláv

gulav

Dån

kulah/ gulá

gula

gula/gulá

gulá

gula

Sån

kullaa/ gullá

gullá

gullá, bedja /gullá

gullá

gullá

Måj

kullin/ gullin

gullin

gullin, birrgin/ gullin

gullin

gullin

Dåj

kullapehtien

/gullabehtin, gullabihtin

gulla-behtin

gullabehtin, barrgábähtin/ gullabähtten

gullabihtte

gulla-behtin

Såj

kullapah, -pan/gullaba

gullaba

gullaba/ gullaba

gullaba

gullaba

Mija, Mij

kullap/

gullabe

gullap

gullap/ gullap

gullap

gullap

Dija, Dij

kullapihtit/ gullabihtit

gullabihtit

gullabehtit/ gullabihtit

gullabihtit

gulla-bihtit

Sija, Sij

kullih/ gulli

gulli

gulli, birrgi/ gulli

gulli

gulli

Preteritum

Mån

kulliv/gulliv

gulliv

gulliv, birrgiv/ gulliv

gulliv

gulliv

Dån

kullih/gulli

gulli

gulli, birrgi/ gulli

gulli

gulli

Sån

kulaj/guláj

gulaj

gulaj/ guláj

guláj

gulaj

Måj

kulajmen/ gulájmen

gulajmen

gulajmin/ gulájma

gulájma

gula-jmen

Dåj

kulajten/ gulájden

gulajden

gulajdin/ gulájda

gulájda

gulajden

Såj

kulajkah~

-kan/

gullájgan

gulajga

gulajga/ gulájga

gulájga

gulajga

Mija, Mij

kulajmeh/ gulájme

gulajme

gulajme/

gulájma

gulájma

gulajme

Dija, Dij

kulajteh/ gulájde

gulajde

gulajde/

gulájda

gulájda

gulajde

Sija, Sij

kullin/ gullin

gullin

gullin, birrgin/ gullin

gullin

gullin

Imperativ 1

Dån

kulah/ gulá

gulla/ gulá

gulá

gula, lägg in i GT

Dåj

kullien/ gullin

gullin, birrgin/ gullen

gulle

gullen ändra i GT

Dij

kullit/ gullit

gullit, birrgit/ gullit

gullit

gullit

Perf.particip

kullam

gullam

gullam/ gullam

gullam

gullam

negeringsform

gula

gula/ gulá

gulá

gula

gerundium I/ tillståndsform- håller på att

kullamin

juhkamin

gullamin

gullamin

gullamin

gerundium II/ samtidighets-form- under det att…

kulatin

jugadin

guládijn

guladin

Supinum- för att

kulatjit

gulátjit

gulátjit

gulatjit

Presens particip/ Handlarnomen, den som gör ..

kullie

barrge, juhkke

juhkke

gul´le

barrge

Verbal-substantiv/

Handlings-nomen (-ning, -ande)

kullam

gullam

gullam

verbgenitiv (genom att)

kula

gulá

gula

a-stammar med lång vokal i första stavelsen

Sávvat (vv/v)

Exempel på verb som har identisk böjning; viehkat (hk/g), slábmat (bm/m), fierrat (rr/r), lierrat (rr/r), tjágŋat (gŋ/ŋ)

Person

Lehtiranta/ Halász

Korhonen/

Steggo

Arjeplogs- gruppen/

M. Sjaggo

Lule-samiska

Giella-

Tekno

Presens

sávvat

sávvat

sávvat

sávvat

sávvat

Mån

sávav

sávav

sávav/ sávav

sávav

sávav

Dån

sáva

sáva

sáva/ sáva

sáva

sáva

Sån

sávva

sávvá

sávvá/ sávvá

sávvá

sávvá

Måj

sävvin

sävvin

sävvin/ sávvin

sávvin

sävvin

Dåj

sávvabihtin

sávvabehtin

sávvabehtin/ sávvabähtten

sávva-bihtte

sávva-behtin

Såj

sávvaba

sávvaba

sávvaba/ sávvaba

sávvaba

sávvaba

Mija, Mij

sávvap

sávvap

sávvap/ sávvap

sávvap

sávvap

Dija, Dij

sávvabihtit

sávvabihtit

sávvabehtit/ sávvabihtit

sávvabihtit

sávva-bihtit

Sija, Sij

sävvi

sävvi

sävvi/ sávvi

sávvi

sävvi

Preteritum

Mån

sävviv

sävviv

sävviv/sávviv

sávviv

sävviv

Dån

sävvi

sävvi

sävvi/ sávvi

sávvi

sävvi

Sån

sávaj

sávaj

sávaj/ sávaj

sávaj

sávaj

Måj

sávajmen

sávajmen

sávajmin/ sávajma

sávajma

sávajmen

Dåj

sávajden

sávajden

sávajdin/ sávajda

sávajda

sávajden

Såj

sávajgan

sávajga

sávajga/ sávajga

sávajga

sávajga

Mija, Mij

sávajme

sávajme

sávajme/ sávajma

sávajma

sávajme

Dija, Dij

sávajde

sávajde

sávajde/ sávajda

sávajda

sávajde

Sija, Sij

sävvin

sävvin

sävvin/ sávvin

sávvin

sävvin

Imperativ 1

Dån

sáva

sáva

sáva

sáva

viega

Dåj

sävvin

sávven

sávve

viehken

Dij

sävvit

sávvit

sávvit

viehkat

Perf.particip

sávvam

sávvam

sávvam

sávvam

sávvam

negeringsform

sáva

sáva

sáva/ sáva

sáva

sáva

gerundium I/ håller på att

viehkamin sávvamin

viehkamin

viehka-min

gerundium II/ samtidighets-formen- under det att..

viegadin

viegadijn

viegadin

Supinum-

för att

viegatjit

viegatjit

viegatjit

Presens- particip/ Handlarnomen, den som gör..

lär´re

viehkke

vähkke

Verbal-substantiv/

Handlings-nomen (-ning, -ande)

viegan

viehkam

viehkam

verbgenitiv (genom att)

viega

viega

e-stammar

Båhtet, (ht/d)

Exempel på verb med identisk böjning; adnet (dn/n), báhtset (hts/ts), vuäjdnet (jdn/jn), vádtset (dts/dts), gállet (ll/l), válldet (lld/ld), bállet (ll/l), jáhkket (hkk/hk), gåddet (dd/dd)

Person

Lehtiranta/ Halász

Korhonen

/Steggo

Arjeplogs- gruppen/

M. Sjaggo

Lule-samiska

Giella-

tekno

Presens

pååhtiet/

båhtet

båhtet

båhtet, adnet

boahtet

båhtet

Mån

pååtaav/ bådav

bådáv

bådav, anáv / bådáv

boadáv*

bådáv, bådav

Dån

pååtaah/ båda

bådá

båda, aná /

bådá

boadá

bådá, båda

Sån

pååtaa/ båhta

båhtá

båhta, adna/ båhtá

boahtá

båhtá, båhta

Måj

pååhtin/ buhtin

buhtin

buhtin, ednin/

buhtin

båhtin

buhtin

Dåj

pååtiepehtien /båhtebihtin

båhte-behtin

båhte-behten, adnebehtin/ båhte-bähtten

boahte-bihtte

båhte-behtin

Såj

pååtiehpah,

-pan/ båhteba

båhteba

båhteba/ båhteba

boahteba

båhteba

Mija, Mij

pååhtiep/ båhtep

båhtep

båhtep/ båhtep

boahtep

båhtep

Dija, Dij

pååhtiepihtit /båhtebihtit

båhte-bihtit

båhtebehtit/ båhtebihtit

boahtebihtit

båhte-bihtit

Sija, Sij

pååhtih/ buhti

buhti

buhti/ buhti

båhti

buhti

Preteritum

Mån

pååhtiv/ buhtiv

buhtiv

buhtiv, idniv /buhtiv

båhtiv

buhtiv

Dån

pååhtih/ buhti

buhti

buhti/ buhti

båhti

buhti

Sån

pååtij/ bådij

budij

budij/ budij

bådij

budij

Måj

pååtijmen/ bådijmen

budijmen

budijmen/ budijma

bådijma

budijmen

Dåj

pååtijten/ bådijden

budijden

budijden/ budijda

bådijda

budijden

Såj

pååtijkah~-kan/ bådijgan

budijga

budijga/ budijga

bådijga

budijga

Mija, Mij

pååtijmeh/ bådijme

budijme

budijme/ budijma

bådijma

budijme

Dija, Dij

pååtijteh/ bådijde

budijde

budijde/ budijda

bådijda

budijde

Sija, Sij

pååhtin/ buhtin

buhtin

buhtin/ buhtin

båhtin

buhtin

Imperativ 1

Dån

pååtieh/ både

både

både

boade

både

Dåj

pååhtien/ båhtin

båhten

båhten

boahte

båhten

Dij

pååhtit/ båhtit

buhtit

buhtit

båhtit

buhtit

Perf.particip

pååhtaam

båhtám

båhtám/ båhtám

boahtám

båhtám

negeringsform

både

både

boade

både

gerundium I- håller på att

pååhtiemin

luäjjtemin, jåhtemin, båhtemin

boahtemin

jåhtemin

Gerundium II/ samtidighets-form

pååtietin

jådedin

boadedijn

jådedin

Supinum-

för att

pååtaatjit

jådatjit/

jådatjit

boadetjit

jådátjit

Presens- particip/ Handlarnomen

pååh´tie

vadtje

boahtte

båhtte

Verbal-substantiv/

Handlings-nomen (-ning, -ande)

pååhtiem

gälldim, jåhtem

boahtem

jåhtem

verbgenitiv (genom att)

pååtie

boade

både

  1. oa växlar till å framför kortvokal i andra stavelsen enligt lulesamisk omljudsregel

** avviker från omljudstabellen

o-stammar

Gårrot (Gårrut, arjeplogsgruppen) (rr/r), Goarrot (saL), Viessot (ss/s), Årrot (rr/r)

Exempel på verb med identisk böjning; tjuadtjot (dtj/dtj), ådtjot (dtj/dtj), guohtot (ht/d), såggot (gg/gg), gilljot (llj/lj)

Person

Lehtiranta/ Halász

Korhonen

/Steggo

Arjeplogs- gruppen/

M. Sjaggo

Lule-

samiska

Giella-

tekno

Presens

kååruot/ (duasstot)

gårrot

årrot/viessot / gårrut

goarrot*

gårrot

Mån

kååruov/ dustuv

gårov

årruv ,viesov / gårov

goarov , viesov

gårov

Dån

kååruoh/ dustu

gåro

årru, vieso/ gåro

goaro, vieso

gåro

Sån

kåårru/ dusstu

gurru

urru, viesso/ gurru

gårru, viessu

gurru

Måj

kåårrun/ dusttun

gurrun

urrun / gurrun

gårrun, viessun

gurrun

Dåj

kåårruo-pehtien/ dusstubihtin

gårro-behtin

årrobähtten/ gårrobähtten

goarrobihtte, viessobihtte

gårro-

behtin

Såj

kåårruopah,

-pan/ dusstuba

gårroba

årroba, viesoba/ gårroba

goarroba, viessoba

gårroba,

Mija, Mij

kåårruop/ dusstup

gårrop

årråp, viessop/ gårrop

goarrop, viessop

gårrop

Dija, Dij

kåårruopihtit

/dusstubihtit

gårro-bihtit

årrobehtit, viessobehtit/ gårrobihtit

goarrobihtit, viessobihtit

gårro-bihtit

Sija, Sij

kåårruh/ dusstu

gurru

urru, viesso/ gurru

gårru, viessu

gurru

preteritum

Mån

kåårruv/ dusstuv

gurruv

urruv, vissov, gurruv

gårruv, viessuv

gurruv

Dån

kåårruh/ dusstu

gurru

urru, visso, gurru

gårru, viessu

gurru

Sån

kååruoj/

dustuj

gåroj

åruj, viesoj, gåroj

goaroj, viesoj

gåroj

Måj

kååruojmen/ dustujmen

gårojmen

årujmen, viesojmin, gårojma

goarojma, viesojma

gåroj-men

Dåj

kååruojten/ dustujden

gårojden

årujden, viesojdin, gårojda

goarojda, viesojda

gåroj-den

Såj

kååruojkah ~

-kan/ dustujgan

gårojga

årujga, viesojga, gårojga

goarojga, viesojga

gårojga

Mija, Mij

kååruojmeh/ dustujme

gårojme

årojme/

årujme, viesojme, gårojma

goarojma, viesojma

gårojme

Dija, Dij

kååruojteh/ dustujde

gårojde

årujde, viesojde, gårojda

goarojda, viesojda

gårojde

Sija, sij

kåårrun/ dusstun

gurrun

urrun, vissun, gurrun

gårrun, viessun

gurrun

Imperativ 1

Dån

kååruojh/ dustu

gåro

goaro

gåro

Dåj

kåårruon/ dusttun

gårron

goarro

gårron

Dij

kåårrut/ dusttut

gurrut

gårrut

gurrut

Perf.particip

kåårrum/ dusttun

gurrum

urrum, vissum, gurrom, gurrum

gårrum, viessum

gurrum

negerings-form

gåro

åro, vieso, gåro

goaro, vieso

gåro

gerundium I- håller på att

kåårruomin

skavvomin, tjåsskomin,

årromin, gårromin

goarromin

gårromin

gerundium II/ samtidighets-form

kååruotin

goarodijn

gårodin

Supinum- för att

kåårutjit

gårutjit

goarotjit gårutjit

gårotjit

Presens particip

kåår´ruo

gårro

goarro

gårro

Verbal-substantiv/

Handlings-nomen (-ning, -ande)

kåårruom

gårrum, guohtom

oaggom,

goarrom

gårrom

verbgenitiv (genom att)

kååruo

goaro

gåro

* oa växlar till å framför kort vokal i andra stavelsen (saL)

å-stammar

Bårråt (rr/r)

Exempelverb som böjs likadant; jårråt (rr/r),hållåt (ll/l)

Person

Lehtiranta/ Halász

Korhonen/

Steggo

Arjeplogs- gruppen/ M. Sjaggo

Lule-samiska

Giella-

Tekno

Presens

bårråt

bårråt

bårråt

bårråt

bårråt

Mån

båråv

båråv

båråv/ båråv

båråv

båråv

Dån

bårå

bårå

bårå/ bårå

bårå

bårå

Sån

bårrá

bårrá

bårra/ bårrá

bårrå

bårrá, bårra

Måj

burrin

burrin

burrin/ burrin

bårrin

burrin

Dåj

bårråbihtin

bårrå- behtin

bårråbehtin/ bårråbähtten

bårråbihtte

bårrå-behtin

Såj

bårråba

bårraba

bårråba/ bårråba

bårråba

bårråba

Mija, Mij

bårråbe

bårråp

bårråp/ bårråp

bårråp

bårråp

Dija, Dij

bårråbihtit

bårråbihtit

bårråbehtit/ bårråbihtit

bårråbihtit

bårrå- bihtit

Sija, Sij

burri

burri

burre/ burri

bårri

burri

preteritum

Mån

burriv

burriv

burriv/ burriv

bårriv

burriv

Dån

burri

burri

burre/ burri

bårri

burri

Sån

båråj

båråj

båråj/ båråj

båråj

båråj

Måj

båråjmen

båråjmen

båråjmen/ båråjma

båråjma

båråjmen

Dåj

båråjden

båråjden

båråjden/ båråjda

båråjda

båråjden

Såj

båråjgan

båråjga

båråjga/ båråjga

båråjga

båråjga

Mija, Mij

båråjme

båråjme

båråjme/ båråjma

båråjma

båråjme

Dija, Dij

båråjde

båråjde

båråjde/ båråjda

båråjda

båråjde

Sija, Sij

burrin

burrin

burrin/ burrin

bårrin

burrin

Imperativ 1

Dån

bårå

bårå

bårrå/ bårå

bårå

bårå

Dåj

burrin

bårren

bårrin/ bårren

bårre

bårren

Dij

burrit

burrit

burrit/ burrit

bårrit

burrit

Perf.particip

bårråm

bårråm/ bårråm

bårråm

bårråm

negeringsform

bårå

bårå/ bårå

bårå

bårå

gerundium I- håller på att

gåjjkåmin, bårråmin

bårråmin

bårråmin

gerundium II/ samtidighets-form

bårådijn

bårådin

Supinum- för att

båråtjit

båråtjit

båråtjit

Presens- particip/ handlarnomen

låhkke, bårre

bår´re

bårre

Verbal-substantiv/

Handlings-nomen (-ning, -ande)

bårråm

verbgenitiv (genom att)

bårå

bårå